Hayao Miyazakis-kavalkad
I påskas, ni vet då när vintern fortfarande höll stryptag på våren, hade jag och pojkvännen lite ledigt utan en stundande tenta och bestämde oss för att titta igenom ett rejält lass med Hayao Miyazaki (och son)-filmer.
Jag har redan sett Spirited away och Min granne Totoro, ursäkta min inkonsekvens med språken, vilket ledde att vi tittade på Howls moving castle, Princess Monoke, Tales from Earthsea och till slut även Tonari no Totoro (vafan heter den på engelska?!) eftersom min pojkvän inte sett den.
Jag har redan sett Spirited away och Min granne Totoro, ursäkta min inkonsekvens med språken, vilket ledde att vi tittade på Howls moving castle, Princess Monoke, Tales from Earthsea och till slut även Tonari no Totoro (vafan heter den på engelska?!) eftersom min pojkvän inte sett den.
Så, vad tyckte jag om alla?
Först måste jag säga Miyazaki är väldigt varierande i sina filmer. Efter att ha sett Spirited Away och Totoro tänkte jag mig mest att hans filmer skulle handla om barn och som mest vara lika läskiga som Spirited Away men inte mer. Döm om förvåningen som uppstår när jag inser att huvudkaraktären i Howls moving castle är en vuxen kvinna!
Först måste jag säga Miyazaki är väldigt varierande i sina filmer. Efter att ha sett Spirited Away och Totoro tänkte jag mig mest att hans filmer skulle handla om barn och som mest vara lika läskiga som Spirited Away men inte mer. Döm om förvåningen som uppstår när jag inser att huvudkaraktären i Howls moving castle är en vuxen kvinna!
Howls moving castle tilltalade mig annars mest eftersom den på ett sätt som är väldigt typiskt Miyazaki blandar det gulliga sagoinslagen med en lagom dos "läskiga" inslag och dessutom en hel del humor. Humor är dock ett rätt ovanligt inslag i Miyazakis filmer. Tråkigt nog för han gör det väldigt bra; badrumsscenen när Howls blondering flippar är ju hysteriskt kul eftersom man är så oföreberedd på den till exempel.
Sedan ska man ju inte heller glömma att just Howls moving castle är ju från början en trilogi av Diana Wynne Jones så humorn kanske kommer från boken?
Princess Mononoke å andra sidan. Ingen humor där inte... Men det behövs faktiskt inte för den filmen har en helt annan känsla än Howls. Princess Mononoke handlar om naturen, moder jord eller the spirit of the forest som de kallar det och det är inte direkt grejor man skrattar åt. Det man automatiskt tror nu är ju givetvis att det är en såndär vanlig film som handlar om hur människorna fördärvar jorden och hur allt brakar åt helvete på grund av det. Men nej, Princess Mononoke tar visserligen upp detta, svårt att inte göra det, men man får även följa människorna i kampen och se hur de kämpar för sin plats i världen. Intressant vinkling måste jag säga! Dessutom får man även se fördärvade djur som har blivit demoner på det det äckliga Miyazaki-viset som bara han kan lyckas med och mitt i den här konflikten får man följa den fördömde pojken Ashitaka som försöker leta reda på ett botemedel mot sin förbannelse och egentligen inte står på någons sida men ändå hamnar mitt i skiten. Insiktsfullt, spännande och mycket vackert kan sammanfatta Princess Mononoke.
Tales from Earthsea har ju Hayao Miyazakis son Goro Miyazaki gjort och den baseras på Ursula Le Guins böcker om övärlden.
Tyvärr måste jag säga att jag blev riktigt besviken på denna filmen. Konstig handling, konstiga och oengagerade karaktärer och var i helvete är drakarna som är med på framsidan var mina spontana reaktioner. Dessutom en skitdålig skurk och hur tråkigt är inte det?
Nej, nu några veckor senare minns jag knappt handlingen alls, kanske för att det inte fanns någon, och kan tyvärr inte rekommendera filmen till någon.
Det konstiga är att böckerna är ju väldigt hyllade. George RR. Martin har med dem på sin måste-läsas-lista t.ex. så nu är jag fruktansvärt nyfiken på att bilda mig en uppfattning om det bara var filmen som var dålig eller om böckerna också är dåliga. Spännande!
Tyvärr måste jag säga att jag blev riktigt besviken på denna filmen. Konstig handling, konstiga och oengagerade karaktärer och var i helvete är drakarna som är med på framsidan var mina spontana reaktioner. Dessutom en skitdålig skurk och hur tråkigt är inte det?
Nej, nu några veckor senare minns jag knappt handlingen alls, kanske för att det inte fanns någon, och kan tyvärr inte rekommendera filmen till någon.
Det konstiga är att böckerna är ju väldigt hyllade. George RR. Martin har med dem på sin måste-läsas-lista t.ex. så nu är jag fruktansvärt nyfiken på att bilda mig en uppfattning om det bara var filmen som var dålig eller om böckerna också är dåliga. Spännande!
Totoro är ju till skillnad från de andra nämnda inte hälften så läskig och hamnar i gulligull-facket, vem kan inte tycka att Totoro är söt? Men trots att detta är en film man kan visa för sina barn utan problem, säger jag som inte har barn, kan även jag som vuxen uppskatta den för sin mysiga story om hur Totoro får träden att växa och hjälper barnen att stå ut medan mamman är på sjukhus. Det jobbigaste är den minsta systern, herregud asså! Det enda jag minns från när jag såg den första gången, på en japanskalektion i gymnasiet är att det enda hon sa (förlåt skrek) hela tiden var: Matte!! (vänta) med en såndär ytterst jobbig gnällig japansk röst. Uäh! Hörselskador!
Som vanligt kan man ju inte heller låta bli att skriva om Miyazaki utan att poängtera den fantastiskt vackra stilen de båda tecknar med, riktigt vackert och påkostat, varje landskap man hängas på väggen direkt. Och i samma veva tänker jag nämna musiken som också alltid är direkt nailed till filmen. En fröjd för ögon och öron är det!
Sådär, en liten recension av Miyazaki-filmerna. Är det någon som vet några fler filmer som dessa har gjort eller liknande filmer av någon annan välkomnas alla förslag ^^
