Sent inatt tittade vi klart på femte säsongen av True Blood. True Blood är ju en serie som jag har följt nästan sen de började sända den 2008. Men eftersom de envisas med att sluta varje avsnitt (och säsong för den delen) med en cliffhanger har jag hela tiden väntat tills varje säsong har släppts på DVD. Just för att jag har ingen lust att sitta och vänta en hel vecka bara för att få se hur de ska lösa den veckans cliffhanger. 

 

Hur som helst var de då dags att ge sig i kast med femte säsongen. Och nu blir det spoilervarning här för er som inte sett femte ännu.

För jag är så jävla förbannad. Nej, inte jätteförbannad utan mest irriterad. Vad håller de på med? Politik, religion, inklämda sexscener utan poäng, tiotals nya karaktärer utan djup. Allt jag gillade med True Blood har på något vis blivit undanskuffat i den här säsongen. Och vad är handlingen? Och vad var grejen med Jesus mexikanske farbror som blev dödad eller Terrys ifritförbannelse? Varför tittar jag på det här egentligen? Den vanligaste meningen jag sa under hela föregående kväll var: "Jag orkar inte!" För det var ungefär så jag kände.

Och hur i helvete har Bill kunnat gå från "In this household we recycle" till "Lilith has chosen me!" och nu ska jag bli religiös fanatiker som älskar att döda à la Russel Edgington fastän det går emot allt jag står för. Bah!
Är inte detta så typiskt tv-serier som rullar för länge. Att i brist på annat måste de ta och göra om karaktärerna. So fucking lame.

Och nu fick jag precis reda på att de ska göra en sjunde säsong också. Tack. Jag tror jag tittar om de gamla säsongerna och blir nostalgisk istället.