Det verkar inte vara nog med sagor som görs om till film nuförtiden. Rödluvan, once upon a time, merlin och även Snövit.
Många av er har redan sett Snow White and the Huntsman förstås men jag missade den när den gick på bio så det var inte förrän igår jag såg den för första gången.
Jag har ju alltid varit ett fan av Charlize Theron och även om förväntningarna inte var skyhöga; Kirsten Stewart är ju inte direkt någon oscarskandidat och Chris Hemsworth har inte fått visa så mycket av vad han kan i de filmer jag har sett med honom. Men han tål ju att tittas på, det erkänner jag. Hur som helst hade jag en viss aning om att Theron skulle vara utmärkt för rollen och var lite nyfiken på filmen just därför. Det var alltså med blandade känslor jag satte mig ned för att titta på den.
Så vad blir domen?
Jo, jag får faktiskt säga att den var över förväntan. Charlize Theron gjorde en utmärkt roll, behövde jag ens säga det, precis lagom mycket ond, lagom vacker och hon ingav lagom mycket medkänsla. Dessutom hade de gjort hennes klänningar och accessoarer makalöst bra.
Kirsten Stewart fick inte ta så mycket plats vilket i sig var bra för jag personligen kände att hon gjorde ungefär samma roll som i Twilight och det utförde hon även ungefär likadant. Därmed inte sagt att hon var dålig men det var skönt att de inte byggde historien enbart på henne utan hade ett antal lika intressanta biroller. Dock tyckte jag det var roligt att hon fick göra ett ordentligt peptalk innan striden vilket hon skötte helt okej enligt mig.
Chris Hemsworth gjorde sig bra som berättarröst, inga tvivel där enligt mig och gjorde även han en hygglig roll med en hel del karaktär. Jag vet inte hur länge han har varit med i branschen men med lite träning kan han nog bli riktigt bra. Bra person som passade för rollen kändes det som ändå.
Bredvid dessa tre huvudkaraktärer fanns en hel del andra biroller t.ex. drottningens bror som blev något överdriven men även han gav lite extra krydda åt historien och självklart alla dvärgarna (som i många fall inte alls var dvärgar, jag kände bl.a. igen komissarien från Sherlock Holmes haha) och dessutom Snövits ungdomskärlek William som jag satt och grunnade på länge var jag sett förut. Det visade sig att det var (namn) som spelade prästen som bli kär i sjöjungfrun från Pirates of the Caribbean 4. Kul att se honom någon annanstans också eftersom jag gillade honom i Pirates.
Handlingsmässigt kändes filmen i vissa fall väldigt genomtänkt och i vissa fall väldigt klen. Ibland förklarades inte riktigt så mycket som man skulle vilja men jag ska se om den någon gång och kanske förstår jag mer då. Det var intressant att få följa drottningens historia vilket gav mycket djup åt hennes karaktär, även om man här gott kunde förklarat lite mer, och även ”jägarens” historia kändes trovärdig och genomtänkt. Däremot hur Snövit helt plötsligt kunde lära sig slåss och rida på en dag är för mig en gåta eftersom hon uppenbarligen inte kunde det i skogen och dessutom undrar jag vad den vita hästen gjorde på stranden, verkar ju vara en passande miljö för en häst, not, och lite annat smått och gott som var lite manhaftigt.
Specialeffekterna var okej, inte för många, inte för nära och det enda jag egentligen störde mig på var att de uppenbarligen hade raderat bort tyglarna på den vita hästen hon red i början och dessutom såg kronhjorten riktigt tradig ut. Förutom det tyckte jag allt höll.
+ Charlize Theron!
+ Spännande, man hade aldrig riktigt koll på vad som skulle hända
+ Fina kulisser och rekvisita
+ Tillsammans blev alla karaktärerna en bra mix
- En del plotholes
- Kirsten Stewart, tyvärr men kunde ni inte hittat någon annan?
- Lite snörpligt slut
